Härlig söndag!

Vilken är veckans bästa dag? Själv säger jag söndagen, utan någon som helst tvekan. Visst, det är sant att det är dagen innan måndag, och lördagen har ju den fördelen att den följs av ytterligare en ledig dag; man kan göra lite vad man vill utan att behöva tänka på att det är dags att gå till jobbet dagen efter. Men jag ser det på ett litet omvänt vis: på lördagen varvar man ner, och på söndagen kan man så bara njuta av sin ledighet. Det fungerar för mig, och söndagen är således veckans höjdpunkt i min lilla värld.

Så vad gör jag då på söndagar? Inte mycket, egentligen. Givetvis lyssnar jag ofta på musik och njuter av ledigheten på så vis, och söndagen är också en utmärkt dag att äta och dricka lite extra gott. Carpe Diem, helt enkelt, men på ett rätt så lugnt och tillbakadraget sätt. Livet behöver inte vara fest och glam för att vara värt att leva, utan de små glädjeämnena räcker mer än väl, i alla fall för mig.

Just den senaste söndagen kändes lite extra lyckad. Matlagningen blev lite extra lyckad (jag är inte direkt någon mästerkock), och jag återupptäckte en del gammal klassisk musik jag inte lyssnat på på länge, Die Kunst der Fugue av Bach, i Helmut Walchas suveräna orgeltolkning. Bachs orgelmusik (som ofta inte ursprungligen skrevs för det instrumentet) I Walchas tolkningar är möjligen den klassiska musikens absoluta höjdpunkt för min del. Att återupptäcka hur bra den musiken är ledde till just – en härlig söndag.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *