Kategoriarkiv: Allmänt

Berger och Alfvén

Norge har Edward Grieg. Finland har Sibelius. Men Sverige och Danmark har det lite sämre ställt vad gäller stora kompositörer inom klassisk musik, även om många danskar nog skulle peka på Carl Nielsen som ett exempel. Sverige har dock några riktigt stora sångare (Jenny Lind, Jussi Björling och så vidare). Men vad gäller musik så är det ju så att Hugo Alfvén och Wilhelm Peterson-Berger inte är speciellt kända utanför landets gränser. Personligen tycker jag det är synd om än lite förståeligt. Flera svenska kompositörer har ju en fäbless för att integrera element från svensk folkmusik i sina stycken vilket gör att de kanske kan kännas lite provinsiell. Men det har ju inte hindrat Grieg från att bli en av den klassiska musikens riktigt stora.

Hugo Alfvén
Hugo Alfvén är främst känd för Svensk Rapsodi nr. 1, Midsommarvaka, från 1903. Det är utan tvekan ett av de mest kända klassiska svenska styckena inom landet, även om många inte känner till namnet. Styckets grundtema har nog alla hört, även de som aldrig ens hört talas om Alfvén. De titlar som han använde sig av säger också en del om vilken stämning han ville ha i sin musik: ”En skärgårdssägen”, ”Dalarapsodi”, ”Skärgårdsbilder”. Men att hans musik enbart skulle handla om en romantiserad bild av Sverige är en överdrift. Hur som: här är hans mest kända stycke, Midsommarvaka.

Wilhelm Peterson-Berger
Wilhelm Peterson-Berger påminner en del om Alfvén, vilket titlarna på många av hans stycken vittnar om, som ”Frösöblomster” och det faktum att han tonsatte flera av Erik Axel Karlfeldts dikter. För den bredare publiken är han mest känd för sina pianostycken, som ”Frösöblomster”, men han komponerade också orkesterverk, som många anser har mer djup än pianostyckena. Som en kompromiss följer därför hans mest kända pianostycke, ”Sommarsång” från ”Frösöblomster” i orkestertappning.

Vad gör dirigenten egentligen?

Alla som någon gång sett en symfoniorkester framföra ett verk kan inte ha undgått att lägga märke till den lustiga figuren som står där framme och viftar med en pinne. Men dirigenten fyller en viktig funktion, och det finns goda anledningar till att det är en orkesters kanske mest prestigefyllda position. Dirigentens yrkesroll går långt tillbaka i tiden, säkerligen så långt som tusen år eller mer. På den tiden var ju notsystemet inte uppfunnet, och den tidens dirigent visade genom att höja och sänka armarna vilka toner som skulle sjungas. Den ursprunglige dirigenten kan alltså sägas ha varit en sorts levande notpapper.

En dirigents grundläggande uppgift är att kontrollera en konserts rytm och hastighet, och ser till att rätt instrument kommer in på rätt plats. Men om det var en dirigents enda jobb så skulle positionen inte vara så prestigefull som den är idag. I stället är det så att dirigenter… dirigerar hela inriktningen på konserten. Detta är något som kan vara lite svårt att förklara i skrift (att skriva om musik är svårt, jag vet), och är i mångt och mycket något man måste lära sig genom erfarenhet, genom att lyssna på olika dirigenters inspelningar av samma stycken. Efter ett tag brukar det gå upp en talgdank.

Sist men inte minst: det vore ett misstag att skriva om dirigenter utan att nämna Rowan Atkinson, och hans försök som dirigent av Beethovens Femte symfoni. Kanske inte helt och hållet verklighetstrogen, men mycket underhållande, och säger en del om hur allmänheten upplever det dirigenten gör.

Vad är skillnaden mellan en orkester och en symfoniorkester?

Det är en rätt så vanlig fråga, och skillnaden är inte helt glasklar. Men enkelt uttryckt så är det så att orkester är ett samlingsbegrepp, och symfoniorkester är en typ av orkester. Det finns även andra sorter, som stråkorkestrar, militärorkestrar och så vidare. Här ska jag kortfattat gå igenom de vanligaste typerna och vad som skiljer dem åt.

Symfoniorkester
Symfoniorkester är det som vi kanske först av allt associerar med ordet ”orkester”. Det borde också framgå av namnet vad som ofta är en symfoniorkesters inriktning, symfonier. Men det är långt ifrån allting som en symfoniorkester spelar; i stället kännetecknas symfoniorkestern av sin storlek – de flesta instrument finns representerade. Symfoniorkestrar är också ofta permanenta; exempelvis Sveriges Radios Symfoniorkester har ju funnits i över 75 år. Andra kända exempel är London Symphony Orchestra och Wienerfilharmonikerna.

Stråkorkester
En stråkorkester är precis vad det låter som – en orkester med enbart stråkinstrument! Dessa är betydligt mindre än symfoniorkestrar, men kan i vissa fall bestå av ett mycket stort antal musiker. Frågan om huruvida en stråkorkester också kan ha andra instrument (men med tonvikt på stråkar) är inte helt klar, och ofta används ordet kammarorkester synonymt med stråkorkester, men skillnaden är då egentligen att stråkorkester med även exempelvis piano är en kammarorkester.

Blåsorkester
En blåsorkester fokuserar liksom en stråkorkester på en typ av instrument; blåsinstrument, men vanligtvis också tillsammans med slagverkare. Sättningen liknar väldigt mycket militär-/marschorkestrar, och frågan är om det egentligen är någon större skillnad mellan dem, förutom då den plats de vanligtvis uppträder på – i konserthallar respektive på parader.

Välkommen till HSO.nu!

Varmt välkommen till min blogg. Jag som står bakom den heter Johan och har ett mycket stort intresse för musik – främst orkestermusik, men även ”vanlig” pop- och rockmusik. Men då det vimlar av bloggare som skriver om pop och rock så känns det som lite mer passande att försöka mig på någonting mer unikt. Antalet bloggar som handlar om orkestermusik finns det inte många av, men här har den ärade besökaren alltså en nu. Målet är att både underhålla och undervisa, förhoppningsvis på ett vis som inte är alltför tråkigt. Det finns mycket spännande orkestermusik och bra orkestrar där ute som bara väntar på att upptäckas – inte enbart Sveriges Radios Symfoniorkester!

Men även om musiken är en stor del av mitt liv så finns det även annat, och jag kommer inte att begränsa mig när det gäller vilka ämnen jag kommer att ta upp. Om jag känner att jag har någonting att berätta, så kommer jag att göra det, alldeles oavsett om det har med orkestermusik eller inte att göra. Men risken är förstås stor att det mest kommer att handla om musik, instrument, orkestrar och sådant, och varför inte? Det är ju som jag redan påpekat ämnen som inte täcks av särdeles många bloggar och jag tror att jag kan ha ett personligt tillvägagångssätt som gör att den här bloggen har ett existensberättigande.

Varmt välkommen till Hela Sveriges Orkester, en blogg för hela Sveriges älskare av orkestermusik, eller de som helt enkelt bara är nyfikna och vill lära sig mer.