Alla inlägg av admin

Är Stradivarius så bra som det sägs?

Få tillverkare av instrument har uppnått samma grad av berömmelse som Antonio Stradivari och hans familj. Även den som inte är intresserad av klassisk musik över huvud taget känner till hans violiner, och att de är värda miljontals kronor. Men är dessa runt 300 år gamla violiner verkligen de bästa som någonsin gjorts? Är skillnaden mellan dem och moderna violiner så stor som det ibland hävdas? Det är något som violinexperten Claudia Fritz bestämde sig för att testa för några år sedan, och resultatet kommer säkert som en överraskning för en del medan andra kommer att säga ”vad var det jag sa”?

Svenska Dagbladet skriver om testet, där 21 violinister i ett blindtest fick prova på ett anta gamla och nya violiner. 13 av violinisterna föredrog en ny violin, medan 8 föredrog en gammal. Ingen jordskredsseger kanske, men ändå tillräckligt för att tillverkare av nya violiner ska kunna hålla huvudet högt. Deras violiner är lika bra som de gamla mästarnas. Men det finns ytterligare en faktor att ta upp här, som Svenska Dagbladet ”glömde” att rapportera.

Dessa nya violiner må vara betydligt billigare än en Stradivarius, men kostar fortfarande stora pengar, över 100,000 per styck för det mesta. Det rör sig om riktiga hantverk. Och hantverkarna bakom dessa violiner har ju lärt från de gamla mästarna – 300 års utveckling och förbättrad teknik borde ju resultera i bättre instrument. Att dessa nya violiner också tillverkats med utgångspunkt från Stradivarius violiner, med mål att låta så likt dessa som möjligt, gör också att det som bäst är en halvsanning att säga att nya violiner är bättre än gamla.

Dags att utöka hushållet

Det har sina fördelar att bo ensam, det har det definitivt. Men å andra sidan så kan det bli lite ensamt ibland också, även om jag har min musik. Så nu funderar jag på om inte hushållet borde utökas, för att göra så att lägenheten känns lite mindre tom. Nu är det inte så att jag funderar på att få någon annan människa att flytta in här utan jag talar helt enkelt om ett djur, närmare bestämt en katt. Jag funderade också på hund, men att ta hand om en hund känns som ett betydligt större projekt.

Men därmed inte sagt att det inte är ett stort projekt att skaffa katt också! Självklart inte, och jag behöver definitivt läsa på en hel del så att jag inte av misstag gör en massa dumheter. Visst kommer man rätt så långt med sunt förnuft, men det som det sunda förnuftet säger är ibland uppåt väggarna fel. Så det gäller att läsa på om skötsel, kattmat och liknande innan jag gör slag i saken. Såvitt jag förstår sker den mesta misskötseln av djur inte av elakhet utan på grund av okunnighet, en oförmåga att förstå att djur inte är människor. Djurmisshandel, om än av misstag, vill jag inte göra mig skyldig till!

Jag kommer alltså inte att rusa in i det utan först försäkra mig om att jag verkligen har allt som krävs för att ta hand om en katt. Sedan är det ju också så att katter inte växer på träd (de är en rotfrukt), och det således gäller att hitta en som passar. Något som jag förstår inte alltid är det lättaste.

Saxofon – bra eller inte?

Vad har Lisa Simpson, Bill Clinton och Tom Selleck gemensamt? De är eller har alla varit saxofonister, något som de flesta nog vet att Lisa Simpson är, och en del också Bill Clinton, men få Tom Selleck. Saxofonen förknippas nog mest med jazz och annan populärmusik, men har faktiskt också hittat vägen in i orkestermusiken, även om det är långt ifrån självklart att den finns där. Eftersom instrumentet är så pass nytt så är de flesta klassiska stycken inte anpassade för det.

Saxofonen uppfanns 1840 av belgaren Adolphe Sax, och instrumentet blev snabbt populärt, främst inom marschmusik, men även inom klassisk musik. Men det är nog ingen överdrift att den först och främst ses som ett jazzinstrument. Antalet jazzmusiker som är kända för sitt saxofonspelande är nästan oändligt: Lester Young, Charlie Parker, John Coltrane och många, många fler. Att tänka sig jazz utan saxofon är nästa omöjligt idag. Men saxofonen har också använts i rockmusik, till exempel av både Bob Dylan och Bruce Springsteen.

Men samtidigt är saxofonen också ett instrument som nämns i diskussioner om ”vilket instrument tycker du minst om?”. Felet är dock inte enbart saxofonens, utan snarare det att när den spelas dåligt så låter den hemskt. För att en saxofon ska låta bra krävs det att den som spelar verkligen kan hantera sitt instrument. Det finns stora mängder musik, främst inom pop och rock, som låter helt hemsk enbart för att det finns en saxofon i stycket, som spelas av någon som inte har den talang som krävs – ingen nämnd, ingen glömd även om jag gärna skulle vilja.

Berger och Alfvén

Norge har Edward Grieg. Finland har Sibelius. Men Sverige och Danmark har det lite sämre ställt vad gäller stora kompositörer inom klassisk musik, även om många danskar nog skulle peka på Carl Nielsen som ett exempel. Sverige har dock några riktigt stora sångare (Jenny Lind, Jussi Björling och så vidare). Men vad gäller musik så är det ju så att Hugo Alfvén och Wilhelm Peterson-Berger inte är speciellt kända utanför landets gränser. Personligen tycker jag det är synd om än lite förståeligt. Flera svenska kompositörer har ju en fäbless för att integrera element från svensk folkmusik i sina stycken vilket gör att de kanske kan kännas lite provinsiell. Men det har ju inte hindrat Grieg från att bli en av den klassiska musikens riktigt stora.

Hugo Alfvén
Hugo Alfvén är främst känd för Svensk Rapsodi nr. 1, Midsommarvaka, från 1903. Det är utan tvekan ett av de mest kända klassiska svenska styckena inom landet, även om många inte känner till namnet. Styckets grundtema har nog alla hört, även de som aldrig ens hört talas om Alfvén. De titlar som han använde sig av säger också en del om vilken stämning han ville ha i sin musik: ”En skärgårdssägen”, ”Dalarapsodi”, ”Skärgårdsbilder”. Men att hans musik enbart skulle handla om en romantiserad bild av Sverige är en överdrift. Hur som: här är hans mest kända stycke, Midsommarvaka.

Wilhelm Peterson-Berger
Wilhelm Peterson-Berger påminner en del om Alfvén, vilket titlarna på många av hans stycken vittnar om, som ”Frösöblomster” och det faktum att han tonsatte flera av Erik Axel Karlfeldts dikter. För den bredare publiken är han mest känd för sina pianostycken, som ”Frösöblomster”, men han komponerade också orkesterverk, som många anser har mer djup än pianostyckena. Som en kompromiss följer därför hans mest kända pianostycke, ”Sommarsång” från ”Frösöblomster” i orkestertappning.

Vad gör dirigenten egentligen?

Alla som någon gång sett en symfoniorkester framföra ett verk kan inte ha undgått att lägga märke till den lustiga figuren som står där framme och viftar med en pinne. Men dirigenten fyller en viktig funktion, och det finns goda anledningar till att det är en orkesters kanske mest prestigefyllda position. Dirigentens yrkesroll går långt tillbaka i tiden, säkerligen så långt som tusen år eller mer. På den tiden var ju notsystemet inte uppfunnet, och den tidens dirigent visade genom att höja och sänka armarna vilka toner som skulle sjungas. Den ursprunglige dirigenten kan alltså sägas ha varit en sorts levande notpapper.

En dirigents grundläggande uppgift är att kontrollera en konserts rytm och hastighet, och ser till att rätt instrument kommer in på rätt plats. Men om det var en dirigents enda jobb så skulle positionen inte vara så prestigefull som den är idag. I stället är det så att dirigenter… dirigerar hela inriktningen på konserten. Detta är något som kan vara lite svårt att förklara i skrift (att skriva om musik är svårt, jag vet), och är i mångt och mycket något man måste lära sig genom erfarenhet, genom att lyssna på olika dirigenters inspelningar av samma stycken. Efter ett tag brukar det gå upp en talgdank.

Sist men inte minst: det vore ett misstag att skriva om dirigenter utan att nämna Rowan Atkinson, och hans försök som dirigent av Beethovens Femte symfoni. Kanske inte helt och hållet verklighetstrogen, men mycket underhållande, och säger en del om hur allmänheten upplever det dirigenten gör.

Härlig söndag!

Vilken är veckans bästa dag? Själv säger jag söndagen, utan någon som helst tvekan. Visst, det är sant att det är dagen innan måndag, och lördagen har ju den fördelen att den följs av ytterligare en ledig dag; man kan göra lite vad man vill utan att behöva tänka på att det är dags att gå till jobbet dagen efter. Men jag ser det på ett litet omvänt vis: på lördagen varvar man ner, och på söndagen kan man så bara njuta av sin ledighet. Det fungerar för mig, och söndagen är således veckans höjdpunkt i min lilla värld.

Så vad gör jag då på söndagar? Inte mycket, egentligen. Givetvis lyssnar jag ofta på musik och njuter av ledigheten på så vis, och söndagen är också en utmärkt dag att äta och dricka lite extra gott. Carpe Diem, helt enkelt, men på ett rätt så lugnt och tillbakadraget sätt. Livet behöver inte vara fest och glam för att vara värt att leva, utan de små glädjeämnena räcker mer än väl, i alla fall för mig.

Just den senaste söndagen kändes lite extra lyckad. Matlagningen blev lite extra lyckad (jag är inte direkt någon mästerkock), och jag återupptäckte en del gammal klassisk musik jag inte lyssnat på på länge, Die Kunst der Fugue av Bach, i Helmut Walchas suveräna orgeltolkning. Bachs orgelmusik (som ofta inte ursprungligen skrevs för det instrumentet) I Walchas tolkningar är möjligen den klassiska musikens absoluta höjdpunkt för min del. Att återupptäcka hur bra den musiken är ledde till just – en härlig söndag.

Bättre akustik i vardagsrummet

bygghemma
Bygghemma – bra utbud och rimliga priser.
Akustik i bostaden är något som kan vara svårt – riktigt svårt. Nu är det inte så att jag är en av de där riktigt extrema fanatikerna som spenderar tonvis med pengar för att skapa det perfekta musikrummet. Men samtidigt är jag medveten om hur ett rums akustik kan förändra upplevelsen av musik. Det är ett svårt ämne, och egentligen behöver man flera år av studier och erfarenhet för att bli riktigt bra på det, så mina försök att förbättra akustiken i vardagsrummet har varit lite halvhjärtade. För som jag redan påpekat så skulle det kosta enorma summor att göra ett riktigt bra jobb.

Men nu har det slumpat sig så pass lyckligt att golvet i vardagsrummet börjar bli i så pass dåligt skick att det är dags att byta ut. Min lägenhet är ju rätt gammal och har inte renoverats ordentligt på många, många år. Så, det är helt enkelt dags att byta. Det kommer att kosta en slant, och hur mycket en golvrenovering kommer att störa vardagslivet vill jag inte ens tänka på. Men det måste göras, och bonusen här är då att jag kan skaffa ett golv som skänker bättre akustik. Det kommer inte att behöva bli så dyrt heller, jag har kollat på golv från Bygghemma.se, och priserna är faktiskt riktigt överkomliga. Nu gäller det bara att välja rätt; de har flera olika alternativ varav många ser riktigt snygga ut. Men det viktigaste här är ju akustiken, och jag hoppas att jag vet tillräckligt mycket för att kunna göra ett bra val.

Vad är skillnaden mellan en orkester och en symfoniorkester?

Det är en rätt så vanlig fråga, och skillnaden är inte helt glasklar. Men enkelt uttryckt så är det så att orkester är ett samlingsbegrepp, och symfoniorkester är en typ av orkester. Det finns även andra sorter, som stråkorkestrar, militärorkestrar och så vidare. Här ska jag kortfattat gå igenom de vanligaste typerna och vad som skiljer dem åt.

Symfoniorkester
Symfoniorkester är det som vi kanske först av allt associerar med ordet ”orkester”. Det borde också framgå av namnet vad som ofta är en symfoniorkesters inriktning, symfonier. Men det är långt ifrån allting som en symfoniorkester spelar; i stället kännetecknas symfoniorkestern av sin storlek – de flesta instrument finns representerade. Symfoniorkestrar är också ofta permanenta; exempelvis Sveriges Radios Symfoniorkester har ju funnits i över 75 år. Andra kända exempel är London Symphony Orchestra och Wienerfilharmonikerna.

Stråkorkester
En stråkorkester är precis vad det låter som – en orkester med enbart stråkinstrument! Dessa är betydligt mindre än symfoniorkestrar, men kan i vissa fall bestå av ett mycket stort antal musiker. Frågan om huruvida en stråkorkester också kan ha andra instrument (men med tonvikt på stråkar) är inte helt klar, och ofta används ordet kammarorkester synonymt med stråkorkester, men skillnaden är då egentligen att stråkorkester med även exempelvis piano är en kammarorkester.

Blåsorkester
En blåsorkester fokuserar liksom en stråkorkester på en typ av instrument; blåsinstrument, men vanligtvis också tillsammans med slagverkare. Sättningen liknar väldigt mycket militär-/marschorkestrar, och frågan är om det egentligen är någon större skillnad mellan dem, förutom då den plats de vanligtvis uppträder på – i konserthallar respektive på parader.

Välkommen till HSO.nu!

Varmt välkommen till min blogg. Jag som står bakom den heter Johan och har ett mycket stort intresse för musik – främst orkestermusik, men även ”vanlig” pop- och rockmusik. Men då det vimlar av bloggare som skriver om pop och rock så känns det som lite mer passande att försöka mig på någonting mer unikt. Antalet bloggar som handlar om orkestermusik finns det inte många av, men här har den ärade besökaren alltså en nu. Målet är att både underhålla och undervisa, förhoppningsvis på ett vis som inte är alltför tråkigt. Det finns mycket spännande orkestermusik och bra orkestrar där ute som bara väntar på att upptäckas – inte enbart Sveriges Radios Symfoniorkester!

Men även om musiken är en stor del av mitt liv så finns det även annat, och jag kommer inte att begränsa mig när det gäller vilka ämnen jag kommer att ta upp. Om jag känner att jag har någonting att berätta, så kommer jag att göra det, alldeles oavsett om det har med orkestermusik eller inte att göra. Men risken är förstås stor att det mest kommer att handla om musik, instrument, orkestrar och sådant, och varför inte? Det är ju som jag redan påpekat ämnen som inte täcks av särdeles många bloggar och jag tror att jag kan ha ett personligt tillvägagångssätt som gör att den här bloggen har ett existensberättigande.

Varmt välkommen till Hela Sveriges Orkester, en blogg för hela Sveriges älskare av orkestermusik, eller de som helt enkelt bara är nyfikna och vill lära sig mer.